Upp ur hushållsträsket ... högar ... berg och dalar ...

Idag har jag sorterat kartonger. Inte innehållet i dem utan jag har försökt placera de som har ett liknande innehåll på samma ställe. En bra början. Till exempel står nu allt mitt arbetsmaterial i det rum som är tänkt att bli mitt arbetsrum. Helt osorterat men på rätt plats.

När allt är ett enda stort virr varr så är en bra början att försöka göra "högar" med sådant som hör ihop eller är av samma karaktär (ja, ni förstår nog vad jag menar). Sedan får man sortera och rensa upp i de olika högarna, göra nya högar av högarna så att säga. Snart har du lite mer kontroll över vad du har och hur mycket plats det tar, och då kan du börja att tänka på förvaring. Det här har jag inte läst i den här boken. Den här vissheten har jag nog kommit över på annat håll. Visst verkar det klokt?! :)
Naturligtvis är det lika bra att slänga det man tycker är skräp med det samma. Så man slipper ångra sig ;).

Nu när alla dom där sakerna står i mitt arbetsrum så känner jag mig inte lika stressad. Undra bara hur länge lugnet varar? ;) Jag tänker i vilket fall inte göra något åt dessa kartonger nu. De får vänta. Men nu kommer jag kanske åt sådant som är mer primärt för oss. Alla olika slags kläder. Just nu är det -28 grader ute. Yllebyxorna måste komma i ordning!

Vissa saker är ju enklare att ta fasta på, än andra. I boken läser jag: "... renligheten får inte bli en slags rit som måste föregå helgfriden. Man kan bli lugn inombords utan att ha bringat reda i sitt yttre kaos."

Vilken tur för mig, för då kan jag slappna av lite nu då! ;)

Nu ska jag berätta en sak ...

Det här är världens godaste te! I alla fall i Starreds värld, just nu ;)

Köpt på Ica, färdigpaketerat, Kobbs-te.
Jag råkade bara välja det. Vilken tur! :)
Citron och Lime. Det kan vara lite av en nostalgitripp ... ni vet dofter och smaker ... kanske att det är just det som gör det till en sådan fullträff?

Tänk att få koka upp en panna vatten och hälla över. Sjunka ner på en stol ... fast visst ja, i verkligheten stod jag vid diskbänken större delen av tedrickandet, tidigare i dag ;). Men jag njöt!

Märkvärdigt? Nej inte alls! Tragiskt? Nej, absolut inte! BARA helt njutbart!  
Det enkla LIVET!

Skräpgirlanger!

I morse fick jag sms av Karin. "... girlanger ... Hur gör man? ..." löd det. Jag kände att en förklaring via sms skulle bli lite väl invecklad, så vi tog den gamla beprövade telefonvägen. "Du ska klippa remsor. Ta två remsor och lägg dem vinkelrätt mot varandra som ett hörn ... i hörnet skall den ena ligga över den andra, tejpa ihop. vik den som ligger underst över den som är över så det blir ett hörn åt det andra hållet. Sedan viker du den andra på samma sätt, över den du just vikt osv." Lätt att fatta? ;) Ja, det gick hur bra som helst. Noomi, hon som ska fylla tre på söndag, tycktes förstå direkt i alla fall. ;) Vi talar ju samma "språk" liksom.

Nytt meddelande, mms:

"Det är ju inte klokt vad fint! Vad har du gjort den av?" var min reaktion. Svaret som kom var kort och gott "skräp! :)"

Ja, det kunde man ju förstå. Det är ju alltid skräpet som blir snyggast. Det är väl därför vi bor i en soptipp? ;)

Just snyggt att bli påmind om det precis NU ... när jag har inlett min utrensningsauktion :P

Nu måste jag, Nisse och Anna-Klara också testa att göra skräpgirlanger.

Nu har jag blivit uppdaterad med fler bilder. Wow, vilken produktion. Härligt, snyggt roliga!

Skräpförädling ;)

Första riktiga köldknäppen

 - 22,4 grader ute och inte + 22,4 grader inne ...  nej kallare än så ... brrrr ...  Men med eld i spisarna, dubbla flisar och en drömmande blick, ska vi nog fixa detta! :)

Igår var jag och David så tacksamma över att det har varit en så mild vinter. Första elräkningen var ju överkomlig. "Skönt!" Men vi kanske inte ska slappna av riktigt ännu, vi vet ju faktiskt inte vad februari har att erbjuda. Förbereda sig på lite kallgrader är nog bra ändå.

Upp ur hushållsträsket - identifiera behov!

Japp, då kör vi igång då! Första kapitlet är läst och jag inser åter igen att boken är som skriven till mig. Synd att jag haft den i bokhyllan i tio år ;)

Vissa saker kan ju te sig som grundläggande och självklara. Som till exempel att: "ju färre prylar desto lättare att hålla ordning". Så sant! och så bra att bli påmind om! Annat som kan vara bra att bli varse om är att: "Idéer om förändring som aldrig blir till verklighet och ambitioner som inte uppfylls gnager på självkänslan". Ja, vi får se om jag lyckas lägga mig på en rimlig ambitionsnivå den här gången då ...
Och så det som gör att boken tycks vara skriven till mig: "Vissa projekt borde gå i graven direkt. Omfattande omklädningsprojekt av möbler, ombyggnadsprojekt, odlingsprojekt, komplicerade sorteringsprojekt gläfser en bara i hälarna om de inte utförs direkt." För här sitter jag i en soffa, som har väntat på klädsel ända sedan jag köpte den för åtta år sedan. Borde jag alltså lägga ner projektet? Men odla det vill jag i alla fall, det tänker jag göra! Inget stoppar mig!

LAGOM NIVÅ!

... är alltså första utmaningen. Och första uppgiften, i boken, det var att identifiera familjens behov. Jag presenterar inte alla våra behov här. Men en liten glimt av småbarnens och mina vardagliga behov här hemma kan ni få.

Ambition: Fungerande vardag här hemma.
Jag har försökt bena upp våra behov. Jag har delat in dem i olika områden; mat, kläder, tvätt och bad, utelek, innelek, pyssel/spel/pussel, jag har nog missat något ... till exempel ved och värme ... men då lägger jag till dem sedan. Jag har spånat på vilka behov vi har i de olika situationerna och antecknat. Det är alltså inte supergenomtänkt.
Gemensamt för alla dessa områden är behovet av SMIDIGHET! eftersom jag vet av erfarenhet att allt måste gå snabbt och smidigt. En bara lite för lång väntan eller ett felsprång kan orsaka kaos som i sin tur kan vända upp och ner på resten av dagen.

Jaha, då var det gjort ... eller då återstår det bara att få det gjort ... Jag får väl koncentrera mig på ett område åt gången.
Lagom nivå? Det återstår att se. Jag känner mig redan helt utmattad. ;)

Nu ska jag läsa nästa kapitel innan jag fortsätter ... så att jag inte riskerar att "börja i fel ände".

Upp ur hushållsträsket!

... är titeln på en bok som jag fick av syster Karin för ett antal år sedan. Undra vad hon tänkte? ;) Undra var boken är? I vilket fall är den välbehövd och BARA måste fram NU!

Ur alla våra bokkartonger, totalt utan struktur, lyckades jag alldeles nyss nosa fram den. Det kan vara min förmåga att "aldrig ge upp" (Jonathan har sagt det) som gör att jag kommer att överleva även denna gång.

Jag slår upp första sidan och inser att enbart inledningen räcker för att inspirationen skall rinna till. Den är klockren! Om det har skrivits en bok i detta ämne måste det betyda att jag inte är ensam i min situation. Hoppfullt!? :)

"Hushållsträsket kallar jag den situation som uppstår då ansvariga personer i ett hushåll har förlorat kontrollen över alla pinaler som man samlat på sig och till dem hörandes stök och smuts. Allt tornar upp sig blir till en nenda röra och varje gång man försöker åtgärda börjar man i fel ände. De dagliga bestyr som man med nöd och klarar av blir snart bara en oändlig räcka av trista, repetiva, segdragna uppgifterhelt utan charm som man snart lär sig själv och minderåriga hushållsmedlemmar att hata. Och man tycker att all ens lediga tid går åt till disk och tvätt och städ, disk och tvätt och städ i all oändlighet." Lotte Wellton, Upp ur hushållsträsket

Ni som känner mig VET ... det är ingen överdrift, det är heller inte något skämt, även om jag själv kan skratta åt det. Denna bok är behövlig för mig. Och ni som känner mig ännu lite mer vet att jag egentligen kan ha ordning och tycker mycket om sturktur. Att jag kräver kontroll på läget och att den oordning som jag själv är med och skapar därför blir till en otroligt stor stress för mig.

Jag måste helt enkelt upp ur hushållsträsket!

Så nu ska jag gå runt i huset, sådär som Arga Snickaren brukar göra, och titta på allt som måste göras. Jag ska räkna efter hur lång tid det kommer att ta att fixa allt. Så tänker jag att jag kan rensa upp/fixa till ett litet område varje varje dag, och på lördag och söndag kan vi hjälpas åt och ta ett större projekt. Då kommer jag att upptäcka att det kommer att ta fyra och ett halvt år! Tänk då ska vi jobba varendaste eviga dag! Och det är enbart lösa ting vi ska strukturera ... inte renovera. Undra om pusslen ligger kvar i sina plastpåsar då? ;) De som Anna-Klara och morfar sorterade i måndags.

Nej, o så inspirationsdödande. Nu ska jag koka en kopp kaffe istället och läsa boken! ;)

Nu är allt på plats ... förrutom det som står i boden i Bandsjön och allt som finns i alla uthus i Vänna, och så det i Lokan förstås ... Jag förstår inte vart allt kommer ifrån?

Så här såg vår övre och undre hall ut i går kväll när jag kom hem ifrån veckans arbetsresa till Sundsvall/Timrå, vid niotiden. Ja, det är massivt hela vägen in. Jippiiiii ... ?

JO! jag är mycket tacksam för hjälpen! Alla dessa saker har stått i ett förråd på Davids arbete, jag har verkligen saknat och behövt vissa av dem. Hur nu det kan vara möjligt? Jag har funderat och våndats över hur och när vi ska lyckas flytta hem allt. Så det här är ju fantastiskt! Jag har tjatat, och tjatat, och tjatat på David att han, lite då och då, ska ta med en kartong hem. Då kanske det går, har jag tänkt. Nu fick jag så jag teg. Allt på samma gång! Ja, jag blev stum i både armar och ben.

Någon som undrar vad vi har i alla kartonger? En legitim fråga. Jag kan bara svara, att "det undrar jag med". Men jag vet att alla dessa saker är fullkomligt utan ekonomiskt värde, med andra ord helt ovärderliga!! ;)


HJÄLP!