I morgon smäller det!

Hemma hos oss. För nu är det vår tur att få utbyte av arbetsbytardagarna. Utbyte får man förstås varje gång i form av trevlig gemenskap, men nu ska några ogjorda sysslor..... här hemma också bli gjorda.

Sex vuxna och tre ungdomar, i hårt arbete. Fika, lunch och en avslutande middag. Kul! :)

Männen ska få ta upp för och montera in en ytterdörr, riva tvättstuga och bära tunga saker. Vi kvinnor ska måla bokhyllor och bygga hönsgård mm. De yngre förmågorna ska kanske få baka muffins och fixa för maten.

Just nu spöregnar det men i morgon hoppas vi på vackert väder!

Mega mjuka gigant, kolossen!

Ett fantastiska garnnystan fick jag på min födelsedag! Helt i min smak, och i roliga Jonathans smak också eftersom han hade köpt det.

Ni har väl hört visan "hejjon, fejjon, fallerallera" i den byggde de ett rungande skepp av en kråkas skrov och sydde 18 par skor av dess skinn osv ... det där har man ju liksom alltid tyckt varit lite väl överdrivet ;) ... men efter denna blå uppenbarelse är det som om jag kommit till större insikt. Allt kanske inte alltid är och ser ut som man tror. FÖR av detta ENDA nystan ... ja, nu svindlar det så fantasin tryter ... måste man väl ändå kunna få till någonting i den storleksordningen, va? Jag tänkte börja med en sjal, sen tar jag en poncho och så tjocksockar till hela familjen. Kanske att man kan isolera huset med detta? Som en gigantisk tjocktröja att dra på när kylan biter i? Jag har ju dessutom fritidssysselsättning för hela livet nu  ... TACK Jonathan!  :) Och tack för att du valde den rätta färgen! :)

En liten parentes för frisyren ... jag ska klippa mig i DAG ... jag vet att man inte kan ha pippilotter när man fyller 38 år ... men jag måste ju passa på nu innan hårtestarna faller ... och egentligen tycker jag att man får ha PRECIS SOM MAN VILL! :)

Det är min dag i dag!

Ojoj ... ni ska bara veta vilken dag jag har fått uppleva idag ... och ändå är klockan bara tre. Jag vet inte om jag tidigare har upplevt att en dag har varit så mycket min, som denna, tidigare.

Egentligen känns det som om den här härligheten började redan i går kväll. Anna-Klara kunde inte somna, allt var sååå spännande, trots att det bara var mamma som skulle fylla år. Hon blev tvungen att komma över till vår säng. Hon låg så nära. På samma kudde. Så hörde jag något i örat, ja hon hade nästan krupit in i örat ... "sjjysjjysjjjsjjjuuyyysj" ... "Va? jag hörde inte, säg det lite mer långsamt" ... "Mamma, sjjuysjjsjobbarhandskar med blommor påsjjuysjjsyyajsj" ... "Men Anna-klara, du lovade ju att inte säga något" hörde jag sedan barskt från andra sidan sängen.

Åh ni skulle ha sett hennes blick ... en sådan intensiv och allvarlig blick. Den vek inte bort en sekund, hon bara tittade och tittade rakt in i mina ögon. Jag kunde nästan se hur hon försökte få bort det hon just hade sagt ... men det gjorde ju inget för det var ju precis vad jag önskade mig! :)

Ivern satt i även morgonen efter, redan innan hon var klädd var hon ute. Nisse och jag klädde oss inne men Anna-Klaras kläder fick vi ta med ut. Hon hade ju också fått ett par!

Vid tiotiden, knackade det på dörren. Jag möttes av tre härliga leenden som gratulerade. Så blev jag utkörd ur köket. "Du får gå upp! :)" Jag lydde, och tur var väl det, för när jag väl fick komma tillbaka in i köket var kalasens kalas uppdukat där. Så omsorgsfullt och fint. Jag fick äran att fira med detta gäng. Kärlek!!!

... historien är långt ifrån slut här, jag har så många fler godingar att berätta. Om härliga människor och roliga upplevelser från dagen. Men nu så här klockan tolv, på natten, är jag så härligt utmattad av allt kalasande. Så nu måste jag sova bums!

... Jag återkommer i morgon. Sov gott! :)

Första Starredsgäddan är uppdragen ...

... av Jonathan såklart!

Det är inte så tokigt att ha sådana här fiskevatten tvärs över lägdan :)

Den bruna räddaren i nöden.

Vi blev bara tvungna att göra chokladbollar helt hastigt och lustigt. För vad gör man inte för att inte en treåring skall somna och sova middag klockan kvart i sex på kvällskvisten? Man slänger ut ett lasso och håvar in en idé, första bästa, man uttalar den innan man ens har tänkt efter ... för det får bara inte hända. Skönt att det bara blev chokladbollar! :P Skulle olyckan vara framme och det skedde så vet man ju att man har en lååååång kväll, för att inte säga natt, framför sig. Men den här lösningen gick ju toppenbra. Alla är nöjda och glada och nu har vi en efterrätt också. :) ... frågan är bara ... Hur mycket fisk kommer de nu att äta till middag? ...

Är det någon som har missat det där superbästa sättet att göra chokladbollar på? Om man inte vill bli så kletig alltså. Kolla HÄR då.

Pumpakärnorna har tagit sig ...

... och jag funderar på att redan sätta ut någon av dem. På vinst och förlust!

I natt var det frost. Men precis vid husväggen kanske det går, om jag lägger över dem på natten? Okej de får bo inne en helg till, men sedan ...

 Det här är bilder från min pumpaskörd 2002. Oj! ... det är alltså redan tio år sedan ... vad gammal jag känner mig nu ...

Dessa plamtor hade jag försått utomhus, under tak men öppet i övrigt. Jag vet inte om det var en varm vår det året ... jag minns inte ...

En söndagsförmiddag.

Det var en klar med ganska kylig söndagsmorgon, så Anna-Klaras favorit, vintermössan, åkte på. Gamla lite uttjänta vinteroveraller är ju perfekt att ha i leran under tidig och småkall vår, så den åkte också på, som vanligt. Köpt på Erikshjälpen, så bra!

Nu började vi inte dagen med att fika, men den bilden passade ju så bra att sätta på toppen, som kronan på verket. Pappas nybakade limpa var det dessutom som bjöds.

Så här startade dagen egentligen ... Jonathan tog spöet och gick ner till sjön för att fiska, jag och Nisse gjorde honom sällskap ner. Vi tänket hämta material för att kunna fläta en liten rabattkant. David och Anna-Klara bytte däck på bilen.

Vi nöp materialet i dikeskanten, sälg, sådant som växt upp i fjol och som de skär ner med en sån där hemsk maskin, med snurrande kedjor, varje år. Så jag hoppas att vi inte gjorde någon skada.

När Anna-Klara fick se vad vi gjorde ville hon också vara med. Och Nisse tog istället hennes plats, som pappas hjälpreda vid däckbyte.

En liten kant fick vi till omkring vår flaggstång. Med lite prunkande växtlighet där innanför kan det nog bli bra. Vi planterade dit två aklejor som vi fått på vår arbetsbytardag. I Sofias blogg kan du läsa om den.

Nu måste vi bara försöka få till lite gräsmatta runt omkring också. Sådan där gräsmatta som man köper och bara rullar ut, vad kostar den? ... och får man köpa det om man bor på lantgård? ;) Det vore ju så oerhört praktiskt! :)