Mormors sängdraperi!

Vackert!!
Mormor hade en sådan säng som man fällde upp på väggen varje morgon, och så drog hon för draperiet. När sängen var nerfälld kunde man förstås också dra för draperierna så man fick en liten koja där bakom. Mysigt!

Ja, det är detta ögongodis man har blivit matad med som barn. Inte konstigt att man har fått smak för färg och mönster ;-)

Jag är så otroligt glad över min nya sjal!

Ni som har träffat mig under de senaste dagarna vet att jag ständigt har haft den på mig ända sedan jag fick den. Varm och skön och mysig för nacke och hals.

Det är Karin E Sondell i Härnösand som har stickat den till mig. Näverstickning kallas tekniken. Min mormor stickade också i näverstickning. Hon förklarade ofta hur man gjorde när man gör just det men även om jag har lärt mig otroligt mycket av henne så gick denna kunskap aldrig in i mitt huvud. Men Karin kan, och nu har hon stickat det till mig!!! TACK Karin, jag är så glad!!

Garnet är ett flerfärgat garn som heter Noro och det är japanskt. Garnet är helt underbart, en blandning av lin, ylle och silke. Varmt, mjukt och med en fantastisk lyster, kan man tänka sig något bättre?? Och så färgerna!!! :-) Hon hittade två nystan till mig annars är det tyvärr i princip omöjligt att få tag i. Hemslöjden har dock ett flerfärgat garn som påminner om detta, det heter Fame trend och är en blandning av ull och lin.

Mormor stickade vantar i näverstickning. Jag hade ett par sådana när jag gick i högstadiet. Plötsligt en vinter försvann en av vantarna. Så tråkigt!! Men som många andra historier har även denna ett lyckligt slut. En vårdag, flera månader efteråt, fick jag plötsligt syn på några bekanta färger i en snödriva vid badhuset hemma i Timrå. MIN VANTE! Den hade legat inbäddad i snö där hela vintern och nu tittade den plötsligt fram i solljuset. Och vem hittade den? Jo, JAG! Sjukt bra, eller hur?

Vanten var förstås blöt och stel men alldeles hel och fortfarande lika fin!

Längst in i Formskrubbens allra heligaste ...

... pågår det just nu lördagsjobb, pianospel, tecknande, mekanobyggande och lite annat. Allt på en gång!

Alla helgons dag.

I ett fruset och dimmigt Starred.

Ett hål!

Ett stort, skitigt, kallt och otrevligt hål ... så har det varit i vårt kök under den senaste tiden. Varje morgon har David hoppat ner i hålet och jag har tejpat igen alla dörrspringor utifrån. Men det där dammet, det letar sig ut i alla fall, och lägger sig som ett chokladbrunt täcke över allt och alla.
Förra lördagen var det, passande nog, en radioteater på P1 som hette "Pojken som aldrig slutade gräva" av och med Mattias Fransson. Bra tycker jag och den blev liksom lite extra rolig i sammanhanget ... jag började att undra över om David någonsin skulle ta sig upp igen.

Men äntligen har han gjort det, tagit sig upp alltså, och vi börjar se en ljusning. Vår snickare, Lasse Faijerson, har också varit med och kämpat med att först gräva grop och sedan för att vi ska komma upp i rätt nivå, på ett säkert och varmt sätt.

Nya bärlinor, nya golvbjälkar, ny isolering och nytt golv är nu på plats. Ljuvligt, fräscht!! Golvet vi har valt är ifrån Klockestrandssågen i Kramfors. Breda fina golvplankor. Hur vi ska behandla dem har vi inte bestämt oss för ännu. Såpaskurat? Linoljat? Lackat? Ja, vi får se ...
Nu hoppas vi att vi ska slippa frysa om fötterna i vinter!

Jag kan nog aldrig få nog av detta!

Det är bara så himla roligt att teckna!!!
Igår satt jag framför datorn, från morgon till kväll. Jo, jag hade några mat- och toapauser. Och träningsverk i händerna när jag vaknade i morse, hade jag också.
Idag har jag lagt tid på mycket annat, men några timmars tecknande har det blivit, nu på kvällskvisten, 5 och en halv, för att vara exakt.

Nu är det dock dags att sova. Så jag önskar er GOD NATT.

Ljuvliga morgonluft!

I morse var det en frostig morgon. Färgskalan gick i grågrön med stänk av orange. Vackert! ... och kallt.

Jag hinner inte med mina sköna morgonpromenader. Åh vad jag saknar dem. Jag undrar hur jag ska få till det, så jag hinner komma ut lite. Kvällen är ju alldeles för mörk.

Det är mer jag inte hinner, som någon kanske har märkt. Förutom städningen så har bland annat bloggen kommit på efterkälken. Men jag hoppas att det ska bli ändring även på det, här framöver. Material till inlägg är det inte brist på, bara tid att sitta vid datorn. Jag prioriterar tid med familjen och sömn, under den tid jag inte jobbar, vilket för tillfället är långt över 100%. Vi är nog många som delar samma problem, tålamod kära vänner! :-)