Ännu en dag av renovering ...

... på tu-man-hand denna gång :)
Oj vad mycket mer man hinner utan barn som man måste jaga, skydda och underhålla.
All renoveringstapet är nu uppe i barnkammarn och jag har börjat att måla.

Just nu känns det bara vitt, vitt, vitt ... men det skall bli annat också.

Väggarna i salen är nu färdigmålade, golvlist lika så. Och golvet i salen är slipat efter grundmålning och målat ett varv, i en ljus, ljusgrå ton.

Här ser du David med pensel och färg, det går som en dans! 

... och så hann vi med att "fika på färgburk" vid brasan i barnkammarn.

En lös fundering i ett svagt ögonblick ... Kan man lägga in en mjuk och skön heltäckningsmatta i ett rum med kakelugn?
Det vore ju mysigt ... jag ser framför mig hur barnen kastar sig ner på golvet och myser in sig i den :).

För vissa människor är INGENTING omöjligt ...

... så är det för min make. Tur för mig va? ;)
Jag skall ge några exempel för att förtydliga.

Så här kan det låta:
"Älskling, idag har jag köpt två stora oljecisterner som vi kan renovera och använda i vårt värmesystem. Den ena är på 7 kubikmeter och den andra på 3.

Alltså förstår ni hur stora de är? Den stora skall alltså byggas in, få tak, och utgöra flisförråd med skruv in till pannan och den andra skall isoleras och byggas om till ackumulatortank, med även solcellsslinga, har han planerat. Ja, han har köpt en skorsten också, "bara" 7 meter hög ;). Är det inte fantastiskt?! Jag imponeras och tycker att det är både bra, roligt och spännande med återanvändning och gör-det-själv-projekt :)

Ett annat exempel:
"Jag ska BARA flytta över motorn från den andra bilen"

Detta mitt i en tid av stress och press ... det handlar denna gång om att vi behöver en till bil nu när vi bor så långt ifrån allt och alla, och den får helst inte kosta någonting alls. Vi äger redan en skoda Felicia med körförbud och totalkatastrofal kaross, men den har en fungerande motor. Då löser han bilproblemet med att köpa en till, exakt likadan skoda, fast med bra kaross men med icke fungerande motor.

Ååh vad jag älskar honom och ååh vad jag älskar att han gör allt själv.
Jag skall inte trötta ut er med så många fler ;) ... men i dag sa jag "NEJ!!! vi köper en ny!!" ...

Då handlade det om att vi glömt den långa borren, som kan borra genom timmerstockar, hemma på Fågelvägen i Timrå. Och han säger såklart ... "vi kan åka till fabriken (hans arbete) och göra en". Alltså GÖRA en borr?! Jag betvivlar inte att han kan, jag vet att han kan ... men hur lång tid tar det? Och vi som har lämnat våra barn hos mormor för att panikrenovera hela dagen.
"Ja, det kan vi ju förstås också göra" svarade han då ... och så for vi och köpte en :)

Så är det att ha en egen Macgyver ... som dessutom är världens snällaste ... inte helt fel ;)

Hoppas att ni gläds med mig! :)

Spår av kanel ... vi som varit med förr vet vad det innebär ... :(

Nu förvändlades bloggen plötsligt till en äkta grovrenoveringsblogg!
Från att ha varit "vi tar det lugnt och gör lite ytskikt"blogg.

Vi startade med lilltoan i går. Vi handlade glatt en golvmatta, lite färg och ett handfat. Ny toa tänkte vi köpa i helgen. Vi sa till varandra att "vi lägger mattan uppe på den gamla". Tanken var bara att fräscha upp nu och sedan göra en ordentlig renovering, med golvupptagning, i samband med senare tvättstuge- och badrumsrenovering. Alla dessa utrymmen har liksom samma golv.

Mmmhmmm? "Det kanske vore bra att ta bort den gamla mattan ändå" inser vi när vi har burit ut toa och handfat. Och när vi börjar riva märker vi att någon har fräschat upp tidigare, ett annat golv uppenbaras. Vi river ett lager till, för det känns bara mer och mer orfäscht ... vi måste nog ta ännu ett lager ... typiskt gamla hus ...lager på lager ...

Vad är nu detta? Hmmm, här har det kissats ordentligt ...? Det kan förstås ha varit en toa som stått och läckt.

... här läggs kameran bort ...  

Men vi tar och river ett lager till. Och ett lager med gullfiber. Synd att det inte var två sådana ... då hade det varit lite varmare.
Men opps! Sista lagret saknas, "jutten föståj ju"! Gullfibern ligger direkt på jorden under huset. Den så kallade trossbottnen saknas. Förvånande? Nej, inte speciellt, men trist ändå. Inte heller konstigt att det varit kallt.
Men det finns en och annan rest av något som en gång varit en trossbotten. David lyfter upp en och då ser vi ... SVAMP!

Tecken på äkta hussvamp, är det fina lagret av kanelliknande damm som den lämnar efter sig. Ja, jag har sett den tidigare, i en annan renovering. David sticker ner sin mobilkamera och fotograferade in under den del av golvet som fortfarande hänger upp och på bilden avbildas fler fruktkroppar längre in. Små men dock ...

Vet du vad hussvamp är och gör? Ja, det är en svamp, det hörs ju. Den lever i timret i hus, hörs också. Den käkar upp träet, så det förlorar sin bärighet. Men den är helt ofarlig för människor. Den bildar stora frukskroppar och släpper ifrån sig kanelbruna sporer, ett damm som tar sig in överallt. Den älskar kalk och lever därför gärna inne vid husets murstock, där har den en varm och gynnsam miljö för att växa och frodas. Den kan förväxlas med källarsvamp en, även för träet, helt ofarlig art. Likt ett uppslagsverk förklarar jag detta för David, äkta hussvampsexpert som man är ;) Mycket att stoltsera med? :( (annars är det han som brukar förklara och förklara och förklara och ... för mig).

Ja, den behöver lite fukt också ... och det kan man ju tydligt se att den fått här. Här har man kissat på den ;) (bara skojar). Ja, så kan det gå när man har svampsporer i grunden och toan vid en murstock. Den kan också föröka sig genom att skjuta ut bandspagettiliknande mysel som utvecklar nya fruktkroppar i golv och upp i väggar. Jag har som sagt sett dem, dragit bort dem, förr.

Stämningen var inte lika lätt som vanligt när vi åkte hem till Fågelvägen i går. Men David tyckte att det var skönt att jag hade varit med förr så jag behöll lugnet ;) ... det var snarare han som var den mer bedrövade.
Väl hemma läser vi skräckexempel om att det man ser bara är toppen av ett isberg. Vi ser bilder av hus som fullkomligt tagits över av svamp, sååå äckligt!

Inkapslad i en påse tar vi med en bit angripet trämaterial. Kontakt med antisimex och försäkringsbolag i dag, inlämning för analys lika så.

Denna bild är från min förra renovering. Här håller jag upp, en ailenliknande, kvadratmeterstor, en äkta momma som frodats i golvvärmen. Denna svamp är nu ordentligt borttagen, lika så några kubikmeter jordmassor ur grunden och stockar i väggen. Huset står kvar även efter 10 år ;). Jag känner mig inte orolig för det huset idag. Men enligt mig är det totalt förbjudet med golvvärme i gamla hus!
De svampangrepp vi har hittat nu, än så länge är bara små.
Kontakt med försäkringsbolaget säger att vi ska vara lugna ...

I bland känns det lite oöversigligt ...

Hur stor skada kan ett barn ta av att leva i renovering?

Det är frågan jag och David har ställt oss. Man har ju sett flera avskräckande exempel på bla, kanal 5, "Arga snickarn". Vi har tänkt att "så ska det aldrig bli!" ... och det ska det inte heller.
Men bäst som vi ställer oss frågan så kommer vi på andra tankar. Vaddå skada? Här? Hur då? Varför?
Största skaderisken ligger nog hos mamman som tenderar att bli nervsjuk över att hon aldrig hittar det hon behöver, vilket förstås i sin tur inte verkar så lovande heller för hennes omgivning. Fast än så länge är det undre kontroll och bara härligt ;).

Och Davids ögon, de lyser när han berättar för mig om hur mysiga han minns deras renoveringar i Brunne "allt var lite annorlunda, man fikade på en färgburk". Och jag kommer själv ihåg när vi, i början av 80-talet (jag var sex år gammal), renoverade köket hemma i Bandsjön. Hur mysigt vi hade i det högst temporära och provisoriska köket som installerats i tvättstugan. Det är nog enda gången vi haft Ingmar Stenmark på väggen vid matbordet. Putte i blåbärsskogen byttes ut mot en plansch som Maria fått med i Kamratposten. Det var som att leka i lekstuga, fast på riktigt!

Så jag ställer mig åter igen frågan. Hur mycket skada kan ett barn ta av att leva i renovering? Av att det är tillåtet att bygga tipi, under trappstegen, i köket och att rita gigantiska teckningar på täckpappen på golvet? Att ha grävskopor utanför fönstret och lastbilar som lämnar stora sandhögar efter sig? Och vad bryr sig barn om röriga diskbänkar, osopade golv och fula kläder om man ändå har tända ljus och god mat på bordet? Nej, den skadan kan inte vara stor.

Det enda "tyvärret", jag kan se ur detta perspektiv, är att det inte kommer det att vara för evigt. Snart har jag också så fint att barnen bara kommer att få sitta välkammade på sina stolar. Vad tråkigt det måste vara för barn att leva i alla perfekta världar som vi skapar över allt i dag. Där till och med allt som är ämnat för lek serveras på ett bräde.

Jag vet hur fint jag kommer tycka att det är när det är färdigt och hur rädd jag kommer att vara för att det skall bli förstört. Jag kommer att få ett hem som jag så gärna vill ha men jag inte alls vill ha ... vilket dilemma! Äsch den dagen den sorgen ... vi kanske ändå aldrig kommer ända dit ... ;)

Så vi bestämmer oss (så här innan vi knappt har börjat vårt renoverande liv) för att fortsätta att leva i vår romantiska dröm om att - renovering, det är bara mysigt!

Jag ville sätta in en blid från i måndags när Nisse och Anna-Klara leker i sin filttipi under trappstegen, i köket i Starred. Men min kamera med bilden i är inte här där jag är. Så jag skickar med en bild på Nisse, mitt i en annan renovering, istället.

Hur stor skada kan man ta av att få bada i en diskho? :) Nu måste jag erkänna att han inte gör det pga renovering, utan pga att han avskyr att bada men älskar att diska :) I Starred kan det nog dock vara risk för att det blir lite fler diskhostvättningar av barn.

Ps. Var inte oroliga! Jag tvättar aldrig barn och kaffekoppar i samma vatten. :) Ds

JAA, vi hann före kälen!

Så om den absolut vill komma nu, så är det i alla fall okej för oss.

I dag blev vår, 45 meter långa, värmekulvert nerlagd och ordentligt inbäddad bland sand, jord och lera. Nu återstår bara att hoppas på att den skall få vara med och hålla oss varma också, helst redan under denna vinter. Vi behöver ju förstås en värmekälla också för att det skall fungera.

Vi hade egentligen tänkt vänta en vinter, köra på el och samtidigt elda mycket i vedspis och kakelugnar, för att hålla kostnaderna nere. Och såklart skall vi göra det ändå, men nu är även en stor värmepanna beställd! Tjooohooo! ... vad pengarna rullar iväg ... och tjooohoo vad de kommer att "rulla tillbaka" när vi slipper betala elräkningen sedan. Och framför allt tjooohooo vad varmt vi ska ha!

Vi väntar bara på att den skall levereras och sedan självklart installeras, av min mycket värmepannskompetente make :). Men snälla vinter och kyla vänta gärna lite till med att komma. För vi måste även hinna skruva upp massor av element och så ska massor av vattenledningar dras och kopplas.

Tack och lov för David som bara älskar att hålla på med allt sådant ;)

Hallstädning avklarad

I snart tre år har vi klämt oss förbi en barnvagn som alltid står precis innanför dörren när man kommer in. Gravid som ogravid, och när magen äntligen har varit borta har vagnen vuxit istället, från enkel till dubbel!
Men nu behöver vi inte klämma oss förbi någe mer. Nu glider vi bara in och parkerar lite flott där vi för tillfället har lust. I går stod det tre barnvagnar i vår hall och vi kunde ändå dansa förbi. Stort är bra! Men, ja visst, dyrt att värma ... det fixar vi med i morgon tycker jag ;).
Nisse säger tack för i dag och åker hem till Fågelvägen igen. I morgon åker vi upp tillbaka vid klockan sju.
Sov gott!