En docka till blir till ...

... och jag försöker förstå hur man bloggar direkt från mobilen. Datorn känns liksom så passé 😉.

 Sydd, stoppad och skissad med tråd.

 Sedan lite färg.

 Och så dags för ...

...  broderi.

Bara, hår och kropp och kläder kvar!

Märta-Stina och Anna

Oj, vad länge sedan!
Hur börjar man efter ett sådant långt uppehåll?

... äsch, jag struntar i alla tänkbara ursäkter och bara kör istället.

Så fort jag får chansen så roar jag mig med stickning nu för tiden. Så gräsligt roligt!!! och beroendeframkallande.

Jag är just färdig med en mössa till min dotter, Anna-Klara.
Mönstret jag har tagit farm efter inspiration av Märta-Stina Abrahamsdotters stickade sängtäcken. Och så har jag blandat in lite av mig själv också :-).

Märta-Stina var stickerska och en fantastisk textilkonstnär, som levde i byn Kubbe i Anundsjö, 1825 - 1903. Hennes alster finns bevarade på Textilarkivet i Sollefteå och det är där jag har tagit del av dem.

Min mössa och andra stickade alster av mig, samt många, många fler slöjdade föremål, gjorda av skickliga slöjdare, kommer att finnas med i utställningen "Mönster" som ska visas i Länets museum under nästa år. Vi är ett antal slöjdare, i Västernorrland, som under det gångna året har arbetat med att ta fram produkter/mönster inspirerade av vårt kulturarv i Västernorrland. Stundvis har jag känt mig helt förstummad över vad som skapats.

Jag längtar efter att få se utställningen i sin helhet!

Frostnätter med efterlämnad sorg och starka smaker.

Ja, det är inte värre än att mina tomater har frusit. Sladdriga och vissna hänger nu blad och stjälkar, och själva tomaterna är mjuka och frostsprängda. Buskarna har jag fått av Berit. De blev jättestora i den varma sommar som var, både högre och yvigare än själva mig. Jag har haft dem i kruka vid ytterdörren och vattnat rikligt. De har gett skörd hela sensommaren. Supergoda!!

De som hängde kvar var små men vääääldigt många. Och nu är de "bara att kasta bort", tänkte jag. Men min kompis Elisabeth fick en idé!
"Koka dem med kryddor och frys in. Då har du sås till pizzan sedan".
Såklart! Det kostar ju inget att testa. FÖR, kryddan hängde lika sladdrig på busken intill.

Den där kryddan, som ska vara röd om den är färdig, är ju helt otrolig. Den har växt från ett litet frö. Jag fick den som en liten, liten planta. Så har jag bara gett den ny och mer jord, lite gödsel och massor av vatten. Och så blir den till en krydda, som är sååå stark så du kan inte ana. Jo, det kan du kanske ;-). Jag tog en hel och hackade ner i en gryta, och vi kunde knappt äta grytan sedan. Den räckte så långt att vi tog och bjöd in grannarna också. Barnen åt inte.
Fanns all "information" och alla beståndsdelarna till den där kryddan i fröet? Eller har växten sugit upp vanliga Starreds-ämnen ur marken och byggt den där smaken i sina celler? Vilken liten fabrik. Jag är fascinerad. Trots att jag har läst år av biologi på universitetet så förstår jag ingenting. Guds natur övergår mitt förstånd! ... och det är ju inte så konstigt om man tänker efter ... :-)

Ljuvligt runda brickor!

Liten och ljuvlig. 25 cm i diameter. Den får plats!
Kolla på formskrubben.se! Här!

STOR och ljuvlig. 49 cm i diameter. Den har plats! Du får med dig det mesta och behöver bara gå en gång! ;-)
Kolla på formskrubben.se! Här!

Hästar i all sin prakt!

Tänk att vissa saker ska ta sådan väldig tid ...
Men NU är den i alla fall här, i formskrubbens egna butik på nätet (i butik på stan har den redan funnits ett bra tag). Den färgsprakande brickan "Hästar" i rosa och i pastell.
Till butiken, klicka här!
Det kommer även i trekantiga karottunderlägg.
Kika in under fliken "nyheter" så hittar du även andra nya produkter.

Delad glädje är dubbel glädje.

Idag har jag känt mig så rik. Nej, såklart är det inte det som finns på bankkontot som jag tänkt på. Och inte är det på det som jag väntas komma in där heller. Sanningen är den att när det kommer till pengar och ekonomi så är jag en riktig låginkomsttagare. Men det gör mig inget. För jag har (tillsammans med min make) så att jag klarar mig och jag lever gott.

Nej,  min rikedom består av något helt annat. Något jag har fått uppleva på nära håll idag.

Jag har känt mig så rik på tacksamhet!

Tacksamhet över att jag får leva just mitt liv. Att jag är född i just min familj och att jag idag har en egen helt fantastiskt familj. Tacksamhet över människor i min närhet. Tacksamhet över den natur vi har och över att jag har förmåga att se, dofta, känna och njuta av allt det vackra som finns. Och mycket, mycket mer.

Nu är jag väl nästan lite äckligt nöjd och tacksam va? Men vad ska jag göra åt det? Det var ju just såhär jag gick omkring och tänkte och kände.

Jag känner, helt enkelt,  tacksamhet över att jag känner tacksamhet över att jag är jag! :-) Det är stort! Inte för att jag är bra. Nej, absolut inte. Bra, behöver inte jag vara. Allt omkring mig är ju så fantastiskt. Och tänk, jag duger ändå till att vara en del i det hela.

Ja, trots att jag är den lilla människa jag är, så är min röst värd precis lika mycket som någon annans i det här landet. Idag har jag fått gå till en röstlokal för att i lugn och ro lägga min röst på det jag tror är det bästa för min, mina barns och mina medmänniskor framtid. Det är jag tacksam över, för det känns så viktigt.

Men vet du vad jag tänker nu? Jo, hur än utgången blir i detta val. Jag menar, även om det jag tror är bäst, inte skulle komma till makten, så kommer jag ändå att vakna upp i morgon till ett lika gott liv. Och det är tack vare att vi lever i ett så fantastiskt land, Sverige!

Vi har det så bra, men det har inte alla.
Vi måste dela med oss!

Och idag har jag plockat äpplen förresten 😉

Om jag dör nu.

Så är det inte för att jag blivit biten av en huggorm, trots att jag går i lågskor i höggräs. Det är inte heller för att en padda har skrämt mig till döds. Nej, nej.

Om jag dör nu, så är det därför att jag har sett någonting som är så vackert att jag glömde att andas.

Den här vallmoängen har min systers make sått till henne, i smyg, vid den gamla ladugården. Kärlek!!