Hur stor skada kan ett barn ta av att leva i renovering?

Det är frågan jag och David har ställt oss. Man har ju sett flera avskräckande exempel på bla, kanal 5, "Arga snickarn". Vi har tänkt att "så ska det aldrig bli!" ... och det ska det inte heller.
Men bäst som vi ställer oss frågan så kommer vi på andra tankar. Vaddå skada? Här? Hur då? Varför?
Största skaderisken ligger nog hos mamman som tenderar att bli nervsjuk över att hon aldrig hittar det hon behöver, vilket förstås i sin tur inte verkar så lovande heller för hennes omgivning. Fast än så länge är det undre kontroll och bara härligt ;).

Och Davids ögon, de lyser när han berättar för mig om hur mysiga han minns deras renoveringar i Brunne "allt var lite annorlunda, man fikade på en färgburk". Och jag kommer själv ihåg när vi, i början av 80-talet (jag var sex år gammal), renoverade köket hemma i Bandsjön. Hur mysigt vi hade i det högst temporära och provisoriska köket som installerats i tvättstugan. Det är nog enda gången vi haft Ingmar Stenmark på väggen vid matbordet. Putte i blåbärsskogen byttes ut mot en plansch som Maria fått med i Kamratposten. Det var som att leka i lekstuga, fast på riktigt!

Så jag ställer mig åter igen frågan. Hur mycket skada kan ett barn ta av att leva i renovering? Av att det är tillåtet att bygga tipi, under trappstegen, i köket och att rita gigantiska teckningar på täckpappen på golvet? Att ha grävskopor utanför fönstret och lastbilar som lämnar stora sandhögar efter sig? Och vad bryr sig barn om röriga diskbänkar, osopade golv och fula kläder om man ändå har tända ljus och god mat på bordet? Nej, den skadan kan inte vara stor.

Det enda "tyvärret", jag kan se ur detta perspektiv, är att det inte kommer det att vara för evigt. Snart har jag också så fint att barnen bara kommer att få sitta välkammade på sina stolar. Vad tråkigt det måste vara för barn att leva i alla perfekta världar som vi skapar över allt i dag. Där till och med allt som är ämnat för lek serveras på ett bräde.

Jag vet hur fint jag kommer tycka att det är när det är färdigt och hur rädd jag kommer att vara för att det skall bli förstört. Jag kommer att få ett hem som jag så gärna vill ha men jag inte alls vill ha ... vilket dilemma! Äsch den dagen den sorgen ... vi kanske ändå aldrig kommer ända dit ... ;)

Så vi bestämmer oss (så här innan vi knappt har börjat vårt renoverande liv) för att fortsätta att leva i vår romantiska dröm om att - renovering, det är bara mysigt!

Jag ville sätta in en blid från i måndags när Nisse och Anna-Klara leker i sin filttipi under trappstegen, i köket i Starred. Men min kamera med bilden i är inte här där jag är. Så jag skickar med en bild på Nisse, mitt i en annan renovering, istället.

Hur stor skada kan man ta av att få bada i en diskho? :) Nu måste jag erkänna att han inte gör det pga renovering, utan pga att han avskyr att bada men älskar att diska :) I Starred kan det nog dock vara risk för att det blir lite fler diskhostvättningar av barn.

Ps. Var inte oroliga! Jag tvättar aldrig barn och kaffekoppar i samma vatten. :) Ds