Hej.

Just nu är det min pinsett och min symaskinstrampa som jag saknar mest ... och då menar jag just nu! För en timma sedan var det mina ståltrådar och om en timma kommer det troligtvis vara någonting helt annat.

Ja just, pinsetten ja, den är borta :( ... de som mött mig den senaste tiden kanske har förstått detta för länge sedan ;), själv har jag inte varit lika medveten. I enbart dunkelt ljus och utan funktionsduglig spegel är det inte alltid så lätt att veta, bra eller dåligt? Men att det var lite väl vildvuxet omkring och mellan ögonbrynen upptäckte jag dock i dag när jag plötsligt såg mig själv i ny dager. Eller också är det bara så att det går till en viss gräns ... sedan går det inte att missa, ens i den grumligaste spegel. Den gränsen är i sådana fall nådd nu, kan jag berätta.

Vilka otroligt onödiga problem man kan ha!!! Lika världsliga och ogudaktiga som de flesta andra problem och bestyr man har ... men dock. Jag beger mig nu, i alla fall, till stan (Karin jag menar Härnösand) med mina yviga bryn för att inhandla en ny pinsett (... jag har lite annat på listan också).
Lampor finns redan för att sätta upp och spegel får vänta till en annan dag.

Hej hej!