Lekstugan i Vänna.

Om du följer stigen vid stenmuren, förbi jordkällaren, så ser du snart en liten grön grind. Du måste huka dig lite, på vägen, så du inte håret fastnar i rosenbuskarna som bildar en portal. Grinden står öppen, så du är välkommen att stiga på. Där ligger den! Den lilla stugan, under blommande körsbärsträd. Stugan är sedan min mormor var en liten flicka. På utsidan ser den i stort sätt ut nu som då och dess anspråkslöshet lämnar en del över till fantasin.

Anspråkslös på utsidan var det ja, men när man kikar in genom fönstret ... så formligen exploderar fantasin! Dock inte på grund av anspråkslöshet ;-) Jag vill in! Jag vill leka! Fika! Bara sitta och titta och tänka ...

Nu är det mina barns kusin Noomi, som äger den, och hennes mamma och pappa renoverade och inredde den förra veckan när hon var på en resa med mormor. ALLT där inne är noga utvalt, litet men alldeles riktigt, allt är helt enkelt PERFEKT. "Men Noomi, vad fint du har fått!", sa jag.  "Hur kändes det när du såg vad mamma och pappa hade gjort?" ... "Ja, jag blev alldeles snurrig i huvudet. Hahaha!", svarade Noomi och himlade med ögonen. Vilken unge!!!

Hon sätter genast hurran på spisen. Här ska det bli kaffe.

När vi satt i bilen på väg hem sa Anna-Klara "mamma vi måste åka och söpa bthädor" (köpa brädor) och det var just precis vad hennes mamma också satt och tänkte på. Undra hur hennes plan ser ut inne i hennes huvud? Jag ser ju min egna framför mig.
Nu måste det byggas lekstuga i Starred också!