Det är den knappa tiden som är
min boja. Någon annan hade satt ord på det. Typ som att vara full men
ändå tom. Jag ser framför mig, något som är så proppfullt packat så att
det inte går att röra runt, inspireras och plocka fram utan att allt
svämmar över, ramlar ut och det blir kaos. Det finns så mycket men inget
utrymme, där inne, för att lyckas förverkliga något. Jag vill NU! Va, ska jag vänta
till sen? Tänk om jag väntar tills det är för sent ...
Nu ska jag sova ... och i morgon hoppas jag att jag ska GREJJJJA! :)
Sov gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar