... jag satt och sydde en grytlapp i doften av de nygräddade cookiesarna som Jonathan (såklart!) bakat på andra änden av det runda bordet ;). Mellan plåtbytena i ugnen sprang alla tre barnen, skrattandes, omkring och lekte kurragömma. Som grädden på moset kom David in och började torka bordet mitt fram för mig ... vilken upplevelse! Jag bara njöt ... jag tänkte inte ens "snart är det någon som ramlar och slår sig".
Med tanke på den utopiska dagdröm som jag har haft idag, om hur jag önskar att livet som hemmamamma skulle vara, så trodde jag nästan att jag fortfarande drömde.
... sedan blev allt som vanligt igen... ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar