Det visade sig bli en mycket färgsprakande och produktiv morgon för vissa ...

Det liksom lossnade och hennes undran var bara "Hur många gubbar får jag göra?"
"Hur många som helst ... " Man kan väl inte begränsa ett sådant här skapande? " ... eller tills papperna tar slut" fick jag försäkerhets skull tillägga efter en stund.

Det blev några stycken. Ni skulle ha sett med vilken målmedveten snärt hon målade pupillen i ögonen. Gång på gång.

En nöjd skapare beskådar sina verk. Berättar om pappa, mamma, Nisse, Jotatan, Noomi ...
Mamma är stum.

ps. Ni ska inte tro att hon fått nog efter detta. Efter lite bad och filfrukost är hon tillbaka vid målarbordet. ds.