Jo, vi undrade vart den hade tagit vägen, medan vi vandrade där över stock och sten.

Men trots att vi inte kunde hitta själva vägen så dök ändå Lokan upp till slut. Lika ljuvligt som alltid ...

... lite mer inbäddat, i en romantisk grönska, än vanligt bara.

Och plötsligt visste vi det vi egentligen alltid vet ... att det är det mest underbara stället på jorden.

I morgon ryker grensaxar, röjsågar och vattenflaskor fram, här ska tas i besittning!