Frustration, frustration, FRUSTRATION!

Det är den knappa tiden som är min boja. Någon annan hade satt ord på det. Typ som att vara full men ändå tom. Jag ser framför mig, något som är så proppfullt packat så att det inte går att röra runt, inspireras och plocka fram utan att allt svämmar över, ramlar ut och det blir kaos. Det finns så mycket men inget utrymme, där inne, för att lyckas förverkliga något. Jag vill NU! Va, ska jag vänta till sen? Tänk om jag väntar tills det är för sent ...

Nu ska jag sova ... och i morgon hoppas jag att jag ska GREJJJJA! :)

Sov gott.

15 december ... har man ett rum för lite så får man väl helt enkelt ta och plocka fram ett till ...

Vad mycket jag har haft att stå i de senaste dagarna, och inte har det varit mindre idag. Ingen tid för bloggande alls.

Tidigt i morse klädde jag mig i undertröja, dubbla fliströjor, långkallingar, yllestrumpor och fårskinnstofflor. Jag begav mig sedan ut i den iskalla hallen och upp på övervåningen. Där inledde jag så ett gediget och målmedvetet projekt, operation "Tömma tingssalen!"

Några timmar med oavbrutet bärande, plockande, slängande, packande. En paus för kaffe och sedan fortsatt arbete. Ytterligare en paus för matintag, David var hemma och passade barn och passade upp ;). Ett helt flak med skrot till tippen, flera lådor till Erikshjälpen och massor med roliga saker kvar till oss! :) Ett roligt arbete. Med ordentlig lön för mödan. För allt eftersom sak efter sak åkte ut så växte det fram ett stort härligt och vackert rum. Under, över, omkring alla dessa saker som hade legat där var det gömt. Det hade legat där helt tyst och bara väntat ända sedan vi övertog huset. Jag hade nästan glömt bort det, tappat bort det tillsammans med allt annat. Ett rum att fira jul i!

Men jag hade ändå svårt att fokusera på julen. För, för varje sak jag plockade upp i min hand så fick jag en ny idé. Och medan jag sprang där, upp och ner för tapporna, bärande på alla möjliga och omöjliga ting, då smidde jag planer för framtiden. Helt fantastiska planer! Planer om prinsar och prinsessor om sjörövare och stora segel. Skulle någon frivilligt kunna missunna en liten pirat att hitta den skatt jag fann, av diamanter, rubiner och andra ädla stenar?

Åh vad jag är lycklig över detta huset, dess möjligheter finner inga gränser ... som jag ser det ... Och tids nog ska ni också få se :)

Nu får jag sådana där björnkänslor igen.

Som att jag bara vill krypa in i min stuga och inte komma fram förrän våren kommer. Det är kallt, jag fryser och allt är jobbigt utanför. Men här har jag det varmt och härligt tillsammans med min små ungar (i det här idet får hanen också vara med;)). Ok, jag skulle kunna tänka mig att gå ut lite, men bara runt husknuten för att få lite frisk luft, inge längre. Jag tror att jag har allt jag behöver, det skulle nog funka ... ;)

12 december. Har ni ingen snö?

Du behöver inte oroa dig. Inte sitta och vänta på en vit jul. På flingor som sakta slinglar ner från himlen. Du kan fixa det själv!

Så enkelt men så fint. Bilden gör dem inte rättvisa, jag vet inte hur jag ska fota. Det svåraste är att få med rörelserna ;) ... för de vajar hela tiden, fram och tillbaka, av värmen ifrån elementet.

Det var Jonathan som började. Han kom med en tidning och några vita papper. Plockade fram en sax och körde sedan igång. Hela familjen blev involverad, dvs både mamma och pappa ville visa hur man skulle vika ... men det tog lite tid innan vi kom på hur. Men när den nöten var knäckt så var det jätteenklet.

Bara att sätta igång! Vik och klipp. Sätt upp med sytråd och tejp. Perfekt för oss som inte har några gardiner.

Utanför fönstret har vi också vita vidder.

Ibland är man ju allt bra otacksam.

Som när man inte vill ha hjälp med blomvattningen av någon som är snart tre år gammal.
Någon som så otroligt gärna vill hjälpa till ... med just det.
Det går inte att säga att det skulle vara i onödan precis. Nej, det borde ha gjorts för länge sedan.

Så kapitulerar man. Man säger "okej, vi gör det tillsammans" ... och snart händer det man visste skulle hända och man säger så där tråkigt "titta, det var PRECIS det här jag menade. Om det kommer vatten utanför så förstörs golvet och tapeten och fönsterbrädan. Barn får inte vattna blommorna" :(

Men "de gå bla" tröstar Anna-Klara för hon kan så gärna "korka" också ;) ... och så springer hon glatt efter trasan. Vad är det för sak liksom? :P

Much IS more than less ...

... kom inte och säg annat!
Minimalism är inget för mig, så är det bara ... eller rättare sagt, det är bara lätt hänt att det blir lite mycket för det mesta för mig ...
Men vadårå? Jag känner mig nöjd i alla fall :)

Idag har jag lärt mig att blanda kristyr, en äggvita + ca 2-3 dl florsocker + en skvätt ättiksprit och så någon droppe karamellfärg om man vill. "Det här dör man om man dricker va?" undrade Jonathan om ättikspriten "Ja det tror jag nog" svarade jag ;). Vispa med elvisp. Mer äggvita om det blir tjockt och mer florsocker om det blir löst. Spritsa ur ihoprullat bakplåtspapper, sätt ihop med frystejp. Lätt som en plätt som Anna-Klara säger.

Fast jag inser att det tar tid att bli sprits- och kristyrproffs, alltså inte lätt som en plätt. Men plutta prickar det kan jag ...

... och Jonathan han kan också! :)

När är det dags att sluta? Är det när det helt enkelt inte går att stapla högre eller? Detta är inte den högsta spiran på bygget, men kanske den snyggaste ;).

Och hur många prickar kan man göra på ett slott? Ja det måste ju vara så många som det får plats, va?

Fönster av gelantinblad såklart, vad annars?!

Jonathans underbara lilla stuga är färdig!

Här kommer mönstret. Det är tänkt att en bild skall hylla en A4 sida.
Kopiera hem och skriv ut om du vill! Jag hoppas att det fungerar.

 

Var med och tävla!

Underbara barnböcker, vad kan vara mer inspirerande?


Gå in på bokunge.se och var med du också.