Knack, knack

"Hej! Välkommen! Vad roligt att du har hittat hit!
Oj, här står jag med otvättade hår och i mysbrallor ... men vad gör det? Kom in!
Slå dig ner. Opps STOPP vänta! kolla först så att ingen liten filmun har torkats av just där du tänkte sätta dig. Nej, det är kanske inte så välstädat ... svårt att hinna allt. VA? Vad sa du? ... ja, ljudnivån och tempot kan vara i högsta laget i bland. Men hoppas att du kan KÄNNA LUGNET ÄNDÅ!!! Nej, det är inte alltid så, vi växlar mellan alla ytterligheter här. Lägg gärna upp fötterna vettja, soffan är din. Vill du ha kaffe? ... tyvärr har jag ingenting till ... men vi kan baka en kaka! Om du vill? ... det är bara att sätta igång, känn dig fri! Eller förresten ... glömde visst att köpa ägg ... så vila dig istället ... en skvätt mjölk har jag ju förstås.
Kaffet är klart! Gör dig en liten plats på bordet ... fast du, ta den andra stolen i stället ... den där är lite ranglig, ska snart limmas, bättre begagnad som det mesta här. Hmm ... ja inredningen ... ingenting är ju som det egentligen skall vara, det ser alltså inte ut som det EGENTLIGEN ser ut hos mig ;) ... för jag kommer liksom aldrig dit. Men det finns en tanke för allt och visst är det mysigt ändå?! :)

Ja, jag tänkte ju börja blogga ... men jag smyger igång lite försiktigt ... en mamma har ju viktigare saker för sig, än att blogga ;). Först tänkte jag att jag skulle ha värsta öppningsceremonin, klippa band och blåsa fanfar. Men, nej det blev inte så ... skönt, jag är ju inte den som gillar att stå i rampljuset, jag är alldeles för blyg för det, får svettningar och blir darrig på rösten. Jag gör mig liksom bättre i mindre sammanhang ... tu-man-hand gillar jag mer ... lite stillsamhet i virrvarret, stressen och pressen.

Än en gång, vad roligt att du har valt att titta in. Jag hoppas att du vill stanna, för jag avskyr avsked.

Välkommen när helst du önskar!"