Men även det som är bra, det som är lyckligt och lyckat kan plötsligt ta slut ... och utan att man vet det, kan något ännu bättre, något ännu större, något ännu vackrare vila runt knuten när man minst anar det.
Plötsligt, en helt vanlig sommarkväll, var David och jag ute och åkte. Vi hade fått ett litet uppdrag. Jag undrar fortfarande VEM som gav just OSS detta?
Uppdraget ledde oss till en plats som vi inte visste fanns och vi blev båda totalt uppslukade av detta ställe. Av atmosfären, mystiken, friheten! Det fanns inget tvivel just då ... inte på vad vi tyckte, vad vi kände eller vad vi ville ... men mycket tvivel på att det skulle kunna bli till en verklighet. Åh, vad vi är glada och tacksamma för detta "uppdrag" och ÅÅH vad vi är glada över att det finns människor som tror på oss, människor som vill satsa, hjälpa och lämna vidare!
TACK!!
I veckan blev fågelvägen sålt, det gick fort och lätt trots dåliga tider för husförsäljare. Vad skönt! Vi har pustat ut rejält, stå med kostnader för två hus känns ju inte som någon optimal situation. Men visst känns det lite sorgligt också, jag har faktiskt lärt mig att älska denna bleka lilla mexitegelvilla.
Så i vinter skall vi alltså inte bo på 200 kvadrat, i år drar vi till med 300! Jag är i det närmaste säker på att vi varken kommer att ha det bekvämt eller varmt. Men vi kommer att ha det LJUVLIGT och MYSIGT!
Tofflor, yllebyxor, plädar och skinn, vedspisar och kakelugnar. Det passar oss bra det. Frigolitring på toan tycker jag är lite ohygieniskt, men det kan bli ett efterlängtat och älskat inköp det med.
Och om planen går som den ska, kommer det stå ett par tofflor där och vänta även på dig.
:) 
Nyfiken på insidan?
Hoppas, för det kommer, jag lovar! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar