Spår av kanel ... vi som varit med förr vet vad det innebär ... :(

Nu förvändlades bloggen plötsligt till en äkta grovrenoveringsblogg!
Från att ha varit "vi tar det lugnt och gör lite ytskikt"blogg.

Vi startade med lilltoan i går. Vi handlade glatt en golvmatta, lite färg och ett handfat. Ny toa tänkte vi köpa i helgen. Vi sa till varandra att "vi lägger mattan uppe på den gamla". Tanken var bara att fräscha upp nu och sedan göra en ordentlig renovering, med golvupptagning, i samband med senare tvättstuge- och badrumsrenovering. Alla dessa utrymmen har liksom samma golv.

Mmmhmmm? "Det kanske vore bra att ta bort den gamla mattan ändå" inser vi när vi har burit ut toa och handfat. Och när vi börjar riva märker vi att någon har fräschat upp tidigare, ett annat golv uppenbaras. Vi river ett lager till, för det känns bara mer och mer orfäscht ... vi måste nog ta ännu ett lager ... typiskt gamla hus ...lager på lager ...

Vad är nu detta? Hmmm, här har det kissats ordentligt ...? Det kan förstås ha varit en toa som stått och läckt.

... här läggs kameran bort ...  

Men vi tar och river ett lager till. Och ett lager med gullfiber. Synd att det inte var två sådana ... då hade det varit lite varmare.
Men opps! Sista lagret saknas, "jutten föståj ju"! Gullfibern ligger direkt på jorden under huset. Den så kallade trossbottnen saknas. Förvånande? Nej, inte speciellt, men trist ändå. Inte heller konstigt att det varit kallt.
Men det finns en och annan rest av något som en gång varit en trossbotten. David lyfter upp en och då ser vi ... SVAMP!

Tecken på äkta hussvamp, är det fina lagret av kanelliknande damm som den lämnar efter sig. Ja, jag har sett den tidigare, i en annan renovering. David sticker ner sin mobilkamera och fotograferade in under den del av golvet som fortfarande hänger upp och på bilden avbildas fler fruktkroppar längre in. Små men dock ...

Vet du vad hussvamp är och gör? Ja, det är en svamp, det hörs ju. Den lever i timret i hus, hörs också. Den käkar upp träet, så det förlorar sin bärighet. Men den är helt ofarlig för människor. Den bildar stora frukskroppar och släpper ifrån sig kanelbruna sporer, ett damm som tar sig in överallt. Den älskar kalk och lever därför gärna inne vid husets murstock, där har den en varm och gynnsam miljö för att växa och frodas. Den kan förväxlas med källarsvamp en, även för träet, helt ofarlig art. Likt ett uppslagsverk förklarar jag detta för David, äkta hussvampsexpert som man är ;) Mycket att stoltsera med? :( (annars är det han som brukar förklara och förklara och förklara och ... för mig).

Ja, den behöver lite fukt också ... och det kan man ju tydligt se att den fått här. Här har man kissat på den ;) (bara skojar). Ja, så kan det gå när man har svampsporer i grunden och toan vid en murstock. Den kan också föröka sig genom att skjuta ut bandspagettiliknande mysel som utvecklar nya fruktkroppar i golv och upp i väggar. Jag har som sagt sett dem, dragit bort dem, förr.

Stämningen var inte lika lätt som vanligt när vi åkte hem till Fågelvägen i går. Men David tyckte att det var skönt att jag hade varit med förr så jag behöll lugnet ;) ... det var snarare han som var den mer bedrövade.
Väl hemma läser vi skräckexempel om att det man ser bara är toppen av ett isberg. Vi ser bilder av hus som fullkomligt tagits över av svamp, sååå äckligt!

Inkapslad i en påse tar vi med en bit angripet trämaterial. Kontakt med antisimex och försäkringsbolag i dag, inlämning för analys lika så.

Denna bild är från min förra renovering. Här håller jag upp, en ailenliknande, kvadratmeterstor, en äkta momma som frodats i golvvärmen. Denna svamp är nu ordentligt borttagen, lika så några kubikmeter jordmassor ur grunden och stockar i väggen. Huset står kvar även efter 10 år ;). Jag känner mig inte orolig för det huset idag. Men enligt mig är det totalt förbjudet med golvvärme i gamla hus!
De svampangrepp vi har hittat nu, än så länge är bara små.
Kontakt med försäkringsbolaget säger att vi ska vara lugna ...